|
Företag med decentraliserad arbetsorganisation har 3 procent högre produktivitet än de som inte har en sådan.
Företag som har givit ökade befogenheter och ansvarstagande till de anställda har 16 procent högre lönsamhet än de som inte har det.
De företag som i större omfattning satsar på kompetensutveckling har i genomsnitt mer än 50 procent högre lönsamhet och 8 procent mer i produktivitet än de som inte alls bedriver någon kompetensutveckling.
Med kompetensutveckling avses här lärande i vardagen, att varje anställd har en egen utvecklingsplan och att företaget finansierar minst 25 procent av de anställdas utbildningar och kurser.
(Källa: Arbetsmiljöupplysningen fakta om coaching, Nutek, 2000, "Företag i förändring")
Forskningsrapport ”Innehåll och mening i coaching-ur mellanchefers perspektiv”
Forskningen är utförd av Johanna Thulesius,
Lunds Universitet,
Företagsekonomiska instutitionen 2005, Magisteruppsatts 10 p.
Johanna Thulesius har magisterexamen i Organisation från Lunds Universitet. Hon har arbetat som marknads- och försäljningschef sedan tidigt -90-tal i olika branscher och är nu marknadsansvarig på Studentlitteratur - Yrkesliv i Lund
Coaching är ett nutidsfenomen som växer i popularitet. Allt fler företag och organisationer vill utveckla anställda i sin ledarroll eller erbjuda coaching till sina, i första hand, chefer.
Forskningen kring vad coaching ger människor för upplevelser är än så länge rätt outforskat.
Johanna Thulesius har med sin rapport undersökt hur mellanchefer i Region Skåne upplever coachingens innehåll och mening ur sitt perspektiv. Hon vill även öka kunskapen kring coaching genom att utforska fenomenet i mellanchefers kontext.
Ämnet hon bemött är intressant och rapporten välgenomarbetad.
Undersökningen har gjorts utifrån intervjuer med 15 mellanchefer och stödjer sig på befintlig litteratur i ämnet.Metoden är en kvalitativ studie där Johanna tolkar fenomenet coaching.
Region Skåne, där Johanna gjort sina intervjuer, har använt coaching i sin ledarutveckling. De chefer som har erbjudits coaching känner sig utvalda och att deras kompetens uppmärksammas och anses som en resurs. Samtidigt söker mellancheferna sin identitet och känner av prestationen att leva upp till den ledarbild Region Skåne förmedlar. Många beskriver sin situation med rädsla, uppgivenhet och ensamhet. Det är svårt att anpassa sig i sin roll. Det kan skapa dilemman som rör moral och beslut. I detta gap blir coaching meningsfullt. I vissa fall saknar mellancheferna bra förebilder i närvarande högre chefer som lever som de lär. Även detta behov blir mer tillfredsställt med hjälp av coaching, skriver Johanna.
Coachingen beskrivs utifrån intervjuerna vara meningsfulla samtal där mellanchefernas prövningar och dilemman kan bearbetas. Det förbättrar förutsättningen att klara av rollen och den ibland svåra situationen de upplever befinna sig i. Coachingen får dem att känna sig förstådda och gör dem till bättre ledare. Förtroendet och närheten skapar utbyte.
När cheferna blir coachade känner de sig lyssnade till och de får reflektera över sina problem och bli bekräftade. Det leder till att de klarar dilemman och prövningar bättre. I coachingen får mellanchefen insikt om den egna förmågan att leda sig själv och andra. Det leder även till att de själva också blir bättre ledare.
Den kunskap och förståelse som coachingen skapar, förmedlas också vidare ut i organisationen och gör att mellanchefen klarar sin utsatta arbetssituation bättre. Det blir som en följd också meningsfullt för Region Skåne.
(Källa: Forskningsrapport ”Innehåll och mening i coaching-ur mellanchefers perspektiv” Johanna Thulesius, 2005)
| 
